Maya är sjuk. Hon har varit febrig sedan i tisdags. Hostat massor på nätterna – när hon sovit i vår säng.. sömnbrist är en underdrift. Hon hostar, Molly stökar..
Nu sover hon i sin säng igen så då kvarstår bara Mollys stök. Men det hör ju till med en bebis.
Idag fick Maya i alla fall träffa doktorn eftersom febern aldrig tycktes ge med sig och eftersom hennes hörsel tycks ha blivit nedsatt av denna förkylning.
Inte ens när man frågar om hon vill ha godis reagerar hon så det känns som att det inte är fråga om att ignorera sina föräldrar i trots bara.
Resultatet av läkarbesöket var öroninflammation. I vanliga fall behandlas inte de med annat än alvedon och nässpray fick vi veta men efter ett blodprov (och mycket gråt och tandagnissel) så konstaterades en infektion som skulle behandlas med antibiotika.
Vi gick från doktorn med recept (Nä – för de skickas ju via nätet men ändå..), två klistermärken och ett plåster.
Nu väntar en kur antibiotika alltså. Maya gillade inte färgen (vit) på drycken och det lär bli lite bråk om att dricka det verkar det som..
Hon fick dessutom en annan hostmedicin. Cocillana. Japp – du läste rätt. Tydligen kan även barn få det men i små små doser. Jag klagade på att den vi hade inte hjälpte och då fick vi starka grejor.
Maya har sovit i över 2 timmar nu och än så länge har vi inte hört henne hosta. Heja.

Ja – vad mer..
I morse ringde det på dörren och det var två kontrollanter från styrelsen som skulle kontrollera vår lägenhet. Naturligtvis kände vi till det men det var också glömt sen länge. Lotten att öppna dörren föll på mig för jag var i alla fall påklädd. Thomas smet in på badrummet och tog på sig kläder medan jag var tvungen att ursäkta vårt inte så lite stökiga hem med morgonandedräkt och håret på ända..

Nu väntar soffan, Thomas och Tv:n. En halvtimma till kanske jag orkar innan sängen känns allt för lockande för att motstå.